From The Horseback

Jag hade en föreläsning på Liu om en känt pedagog som hette Vygotskij som fick mig att verkligen tänka till. Föreläsaren började prata om att istället för att se vad barnen inte kan ska man se vad de faktiskt kan. Posetivt tänkade. Det pratades också om att istället för att få barnen att med kvantitet växa upp ska man göra det med kvalitet. ( Alltså man ser barnen som små vuxna som behöver växa upp istället för  barn med kunskap )

Eftersom jag är en tvättäkta hästnörd och måste alltid bolla med nya spännande ideér runt hässthållning började jag applicera det här tänket hos hästen.

Jag tycker ( och jag hoppas andra gör det med) att man ska skynda långsamt. Hästar är levande varelser som måste få mogna fysiskt OCH psykiskt.

Tyvärr känns det som att man istället för en kvalitets utveckling vill man få fram en kvantitets utveckling på hästarna...
Men som med allt annat får man hoppas att kvantitets tänket bara är ett undantag och inte tvärt om!

Alla som känner mig vet att jag är en ganska negativ person. Ska alltid nervärdera min egna kunskap och kompetens för att inte bli besviken. Så därför kan jag nu ärligt säga att det är slut med det! Från och med nu ska jag och Grodan träna på ett posetivt sätt. På Vygotskij sättet. Tex, istället för att tänka att min häst inte har någn fin trav så ska jag utnyttja att han har en fin galopp. Försöka träna på saker han redan kan, saker som är kul och kanske bara sen göra en svår övning för att ge oss en utmaning.

Tycke att ett såndant tänkade kommer säkert både jag och Grodan att nå ytterligare längre i ridningen.


Ibland är det klok att använda sin utbildning i andra områden;)
Ska dock iväg och ha praktik i en klass nästa vecka.. vet inte om läraren blir så glad om jag behandlar barnen som hästar....

jag och en unghäst ifrån tyskland.
// Sara