From The Horseback

Ikväll har jag en klump i magen... Det gick verkligen skitbra att rida, tills jag satte mig ner och släppte stigbyglarna. Det enda jag gör är att studsa som en liten fotboll. upp och ner, spänd som en fiolsträng. det går inte slappna av, för då börjar armarna flänga. Det finns värre hästar, men de som inte har ridit sanzor kan nog inte riktigt förstå hur otroligt svår trav han har att sitta ner i. Det är i princip omöjligt, iaf just nu...

Just ikväll känns det som jag borde skita i allt som har med att satsa och ha drömmar att göra. Han blir ju hindrad av sin exteriör och kan kanske inte göra riktigt samma saker som andra hästar....

Jag tycker i alla fall att min häst är finast i hela världen, och då får jag väl nöja mig med att traggla runt LB resten av min ridtid, om hans exteriör nu är så jävla fel.

Man tappar ju motivationen och orken att kämpa när man får höra sånt. Ska sova på saken, och imorgon ska jag börja kämpa mot det. för hur fan kan en häst ha så "fel" exteriör att den inte går att rida varken dressyr eller hoppning på?

Love of my life

/Maddie